Högst blodsockerkänslig, envis och dumdristigt tävlingsinriktad. Skyller alla mina personlighetsbrister på mina föräldrar (skönt) och tar själv cred för allt som uppskattas av andra. Screenar alltid mina samtal och min favorithushållssyssla är nog att städa badrum. Och ja, så går jag på Handels också. För att bli en så kallad topp i näringslivet. Jag har inte den blekaste aning om vad det egentligen innebär. Men det låter ju onekligen bra.

Imorgon börjar Handelsdagsveckan. De senaste två veckorna har mitt liv enbart kretsat kring detta spektakel. Jag drömmer om monterplatser, tänker konstant på sponsleveranser och sitter i timmar och nätshoppar städprodukter. Det känns att det är nära nu. Det är som att stå på tian och sträcka upp armarna över huvudet. Ta ett steg bakåt för att [...]

Det säger Macrokillen samtidigt som han går igenom ett pannkaksrecept. Man kan göra världen så himla komplicerad. Varför kan inte bara pannkakor vara pannkakor och inte funktioner av exogena parametrar. Nu kan man ju tycka att jag borde ha rusat hem för att studera macro. Det gjorde jag inte. Jag gick hem, köpte ägg, mjölk och [...]

Det som dock brukar vara ganska knivigt med mina plötsliga afasiattacker är att det oftast är då jag behöver dem som mest, orden. Som nu till exempel när man återigen sitter för att försöka skriva ihop ett sådant där vidrigt brev som av någon outgrundlig anledning ska få mig att verka bättre än alla andra. [...]
Jag har tappat orden. Det händer ibland och är egentligen ingenting att oroa sig för. Snarare tvärtom. Men det är ju sannerligen olyckligt om man förväntas hålla en blogg i rullning. Den behöver ju ord.
Jag kommer ihåg en av mina tidiga relationer till det skrivna ordet. Starkt hat. Jag var sex, sju år och tvingades [...]



